Det finns inom politiken en förkärlek för förställning. Idén att genom att inta en pose eller skapa en klatschig slogan så blir man något man inte är. Exempelvis skedde det under den senaste socialdemokratiska regeringsperioden att man under budgetpromenaden skulle visa hur modern regeringen var. Först genom att Bosse Ringholm lämnade över budgeten till riksdagen i form av en CD, därefter skulle Pär Nuder vara ett strå vassare och hängde ett USB-minne med budgeten runt halsen.
När Anders Borg kom tillbaka valde han att promenera med en tryckt budget och märkligt nog tycks ingen i väljar eller journalistkåren tycka att det är det minsta omodernt. Det som avgör huruvida en politik är modern eller inte är nämligen innehållet och inte det lagringsmedia i vilket den finns nedskriven.
Eller ta moderaterna som måste envisas med att kalla sig Arbetarpartiet, för att de verkligen inte är det. Eller folkpartiet som kallar sig ”de liberala” trots att få av medlemmar eller sympatisörer riktigt minns vad det betydde.
Men socialdemokraterna ger inte slaget tappt. Nu – med den nya sloganen ”Framtidspartiet” i bakfickan – förnyar man en av sina egna traditioner, första majmärket, med en käck och hyperdundersupermodern QR-kod. QR-koder är den där fula pixlade fyrkanten som om man riktar en särskild läsare mot den så hamnar man på en hemsida. (Revolutionerande!!)
Tanken är, så vitt jag förstår, att man ska genomföra nån typ av digital demonstration och förväntar sig att massorna den första maj rusar fram till bärarna av nålen, fotograferar av den och tar del av alla visheter som partiet placerat på sin hemsida. En toppenidé. Verkligen.
Är man Framtidpartiet så använder man ju förstås så moderna metoder som möjligt. För vi måste ju minnas att det är inte själva politiken som bär framtiden – framtiden bärs av QR-koder. Som bara robotar kan läsa. Vanligt folk? Ja, de få väl skaffa smartphones! Det är modernt.
Imponerad som jag är över Framtidspartiets informationsstrateger försöker jag intensivt döda den lilla jävel på min axel som viskar: ”De talar tvärtomspråket.”