Flera kommuner i Dalarna överväger att starta kommunal kreatursuppfödning, uppger Ekot idag. Skälet sägs vara att Lagen om Offentilg Upphandling, LOU, hindrar kommunerna från att ställa höga kvalitetskrav på köttet och genom att själv odla nötkreatur kan man få den kvalitet man efterfrågar.
Det är inte svårt att förstå grundtanken. Det är snårigt och svårt att få tag på kött med hög kvalitet i Sverige oavsett om man är enskild konsument eller stor uppköpare som en kommun. Eftersom så lite om köttets ursprung och kvalitet redovisas till konsumenterna är det svårt att gynna seriösa och bra uppfödare. När jag till höstarna köper upp kött till frysen tar det åtskillig tid för forskning innan jag vet att jag får ett kött jag är nöjd med. Å då är jag ändå rätt duktig på området.
Så kommunernas ambitioner är rätt. Men jag är orolig för att ett kommunalt inträde bland landets kobönder riskerar att slå ut små högkvalitativa jordbruk som producerar miljövänligt och med hög kvalitet. En annan risk, som bekymrar mig mindre personligen, är förstås att kommunal köttodling innebär spel med skattepengar på ett område som definitivt inte hör till kommunal kärnverksamhet. (Jag, kan bara se rubrikerna: Maten till korna dubbelt så dyrt som maten till äldreboendet; Kossor får mer omvårdnad än barn; Kommunens jordbruk leder till att tio lärare sägs upp)
Problemet är att i lever med en upphandlingslagstiftning som inte tillåter kvalitetsval i tillräckligt hög utsträckning. Bättre ändra på lagen än att få kommunala jordbruk – komchoser.